Intervju med Rektor Robert
I samtal med rektor Robert
Gripens elevkårslegender intervjuar
Marina och Matilda: Hej, välkommen. Idag blir det frågor både från oss och från den nya elevkåren.
Robert: Tack, kul att vara här, spännande.
Marina: Hur länge har du varit rektor?
Robert: Oj, jag trodde ni skulle komma med lätta frågor. Nu måste jag verkligen tänka efter. Jag har faktiskt varit rektor i över 10 år. Det har varit en rolig tid och jag trivs bra med jobbet. Det är väl därför tiden har gått så fort.
Marina och Matilda: Vad gör en rektor?
Robert: Det är säkert olika men mitt fokus ligger på det pedagogiska och att få verksamheten fungerande. Att visa tydlighet och att alltid ha tydliga mål vilket skapar samförstånd och stabilitet. Jag vill fokusera på en undervisning i världsklass, inte lägga min tid på administrativa rutiner och byråkrati. Jag är spindeln i nätet som leder både skolledning, pedagoger och elever. Styrningen ska vara tydlig och det ska finnas en samsyn. Jag samlar och synliggör gärna de värderingar som finns på skolan.
Matilda: Det låter inte så svårt?
Robert: (skrattar) Det är ett otroligt roligt arbete men ibland är det såklart både svårt och krävande. Som rektor är jag ansvarig för kvaliteten och resultaten på skolan, att elevernafår det stöd de har rätt till och når målen, att alla känner sig trygga i skolmiljön, att vi har ett gott jämställdhetsarbete och att vår värdegrund genomsyrar allt vi gör. Det handlar mycket om analys, att mäta resultat och att synliggöra strukturer, oavsett om det är frågor som rör betyg och kunskapsresultat, närvaro, stress, normer, hbtq eller trivsel. Man får tänka lite annorlunda ibland och så får man verkligen använda de analyser man gjort, det är så skolan utvecklas.
Marina: Bestämmer du över lärarna?
Robert: (skrattar igen) Både ja och nej, jag är ju lärarnas chef men ska också vara enpedagogisk ledare. De flesta lärare har läst minst fyra år högskola, oftast ännu mer och många har jobbat som lärare länge. En lärare vet nästan alltid själv bäst hur den egna undervisningen ska bedrivas men att läraren är väl förberedd och gör en koppling mellan sin undervisning och elevernas lärande är viktigt. Att läraren vågar pröva nya sätt. Som pedagogisk ledare försöker jag vara ett stöd och att ge förutsättningar för lärarna att utvecklas samt att samverka i kollegiet. Jag kan också vara ett bollplank vid betygsättning samt att ihop med skolledningen avlasta lärarna om det är stressigt.
Matilda: Kan eleverna påverka skolan?
Robert: Det tycker jag! Men, det är ju egentligen ni som ska svara på den frågan. Jag tycker som sagt att ni har mycket inflytande. En del är ju att vi har en välfungerande elevkår på skolan, som tar mycket ansvar. En annan del är att många elever på skolan är medvetna och vill påverka. Jag träffar er elever hela tiden, och vi har ofta diskussioner. Till exempel flyttade vi skollunchen från skolan till närliggande restauranger efter att ni lobbat för det en längre tid. Vi tänker ju hela tiden på hur vi ska förbättra för er elever. Undervisningen är viktig men det är även viktigt att ni får utvecklas socialt på olika sätt.
Marina: På vilket vis hjälper ni elever som har särskilda behov som typ dyslexi eller andra svårigheter?
Robert: Det beror på vilka behov de har men tydliga strukturer är viktigt. Helst vill vi hjälpa dem så mycket som möjligt i klassrummet så att ingen ska behöva känna sig utanför. Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Helst ska de få hjälp utan att de tänker på det, men vid dyslexi kan det handla om att få längre tid vid prov, muntligt komplettera prov, böckerna upplästa genom datorn med mera. Det är ju mycket olika vad man behöver för stöd, och där måste vi alltid utgå ifrån hur vi bäst hjälper individen. Det är också viktigt att bedömningsverktygen är heltäckande och anpassningsbara efter individ och situation, att det finns flera vägar. Sen utbildar vi våra lärare och personal regelbundet också, det här är viktiga frågor för att skapa en skola på lika villkor.
Matilda: Hur löser ni konflikter och sånt på skolan? Ge gärna något konkret exempel.
Robert: Det är sällan konflikter på skolan och vi har tydliga regler med en tydlig konsekvenstrappa för varje regel så där brukar vi börja. Konflikter kan ju dock handla om mycket annat också och många konflikter löser man bäst genom samtal. Dessa samtal ska komma omedelbart när vi upptäcker en konflikt. En liten konflikt kan snabbt växa till något mycket större om man inte tar tag i den direkt. Oftast är det småsaker i botten, men när de får växa så blir de svårare att hantera. Lösningen är samtal, samtal och återigen samtal. Men skulle inte samtal räcka blir det så klart disciplinära åtgärder. En fördel i konflikthanteringen är att jag har en relation till alla elever och alla anställda. Ni vet att jag vill er väl, och då lyssnar ni mer på mig om jag påpekar att ni har agerat fel någon gång. Något konkret exempel vill jag inte ge, eftersom ni kan ju känna till de inblandade. Jag diskuterar aldrig dessa saker med andra utomstående. Det är ett förtroende som måste finnas om jag ska kunna lösa konflikter även i framtiden.
Marina: Om du tänker på framtiden, säg 5 år, har skolan förändrats?
Robert: Absolut, vi gör förändringar allt eftersom och skolan utvecklas, precis som ni elever, eller lärarna för den delen, men vi ska inte förändra skolan för förändrandets skull, oftast är det bäst att inte hoppa på de senaste trenderna, en bra skola behöver byggas långsamt och långsiktigt. Just nu växer skolan och vi har valt att byta namn samt att flytta och bygga helt nya skollokaler mer centralt i World Trade Centrum-byggnaderna vid ingången till Västra Hamnen. Allt är nytt och fräscht, gott om utrymme och klassrum med genomtänkt inredning helt byggda för undervisning. Men trots att skolan växer är det viktigt att vi behåller den familjära känslan och den härliga stämningen som är ett signum för Gymnasieskolan Gripen.
Matilda: Det är ett tufft jobb som rektor. Var får du din inspiration ifrån?
Robert: Jag är ingen person som har någon specifik förebild som jag ser upp till. Jag skulle inte kunna säga Obama eller Gandhi, vilka hjältar, utan energin hämtar jag i vardagen istället. Jag suger i mig mycket energi från er elever, men även mina trevliga medarbetare. När jag träffar er så ger det mig mycket glädje. Ibland kan jag vara trött när jag åker till jobbet, men innan det har blivit lunch så kommer jag på mig själv med att vara hur pigg och glad som helst. Det är fantastiskt roligt att komma till skolan, och jag vet inte hur jag skulle kunna orka utan all energi från er. Denna energi tar jag med mig hem till fritiden också. När jag ser att det gnistrar till i ögonen på en elev för att hen har förstått något nytt, eller när ni elever vill lära er saker, eller när en elev fått insyn i en värld utanför hens kulturella kapital, eller när jag kan ge konkreta tips och råd till en lärare, ger detta mig otroliga energikickar. Får jag en sådan på fredagen, så går jag på moln hela helgen.
Marina: Hur lyckas man i skolan?
Robert: Var öppen, bli inte rädd för ett nytt ämne, allt kan inte va kul och lustfyllt direkt, men ju mer du lär dig, ju mer intresserad blir du av ämnet. Vi ger dig förutsättningar, kunskap och förväntningar men ansvaret för din kunskapsinhämtning är alltid ditt eget. Dubehöver komma till skolan komma i tid, delta, samarbeta, fokusera, anteckna, repetera och själv nöta hemma. Har du svårigheter med att läsa, skriva och räkna behöver du lägga extra tid på det.
Matilda: Slutligen hur ska man kunna välja bland alla skolor?
Robert: Du måste inte veta vad du vill bli just nu. Det viktigaste med gymnasiet är att gå på gymnasiet och att få en godkänd gymnasieexamen, det i sig öppnar många dörrar. Det är dock viktigt att tänka på att många av de jobb som inte kräver högskoleutbildning är på väg att försvinna. Lägstanivån på arbetsmarknaden höjs ständigt, tiden då det fanns en stor mängd ”enkla jobb” är förbi så dina skolresultat är såklart inte oviktiga, man måste kämpa. Då du lämnar Gripen ska du vara väl förberedd för nästa steg i livet oavsett om det startar med högskola, arbete, eget företag eller en jorden runt resa. Så tänker jag.
Marina och Matilda: Tack för en bra intervju.
Robert: Tack själv.